Din nuvarande eller framtida arbetstagare kan behöva stöd för sin arbetsförmåga för att kunna utföra sitt arbete. På Jobbmarknaden hittar du information och tjänster, som hjälper till att både förebygga problem relaterade till arbetsförmågan samt hitta lösningar när din arbetstagares nedsatta arbetsförmåga redan har börjat försvåra arbetet.
Behöver du en ny arbetstagare till din personal? När du söker på en specialist som är lämplig för en ledig tjänst kan du använda dina egna nätverk, olika jobbsökningswebbplatser, sociala medier eller en offentlig arbetskraftstjänst.
När du söker en ny arbetstagare bör du först gå igenom dina egna, dina bekantas och dina arbetstagares nätverk. Du kan enkelt hitta rätt person på detta sätt. Den nödvändiga kunskapen finns dock inte alltid i nätverken, så du bör tillkännage den lediga tjänsten offentligt.
Numera finns det många olika arbetssöknings- och platsannonswebbplatser på nätet som gör att du enkelt kan hitta nya arbetstagare. Informera också om den lediga tjänsten på din egen webbplats.
Som arbetsgivare bör du också utnyttja de möjligheter som sociala medier erbjuder. Till exempel LinkedIn har ett brett spektrum av experter inom olika områden som söker nya jobb. Dessutom kan Facebook och Instagram användas för att hitta lämpliga experter. Betald marknadsföring ger mer synlighet åt dina platsannonser på sociala medier. Jobbannonser publiceras fortfarande i tidningar.
I Jobbmarknadens sektion Företagets E-tjänster kan du publicera en platsannons och få förslag på arbetstagare som passar din lediga plats. Du kan också bläddra bland publicerade jobbsökningsprofiler utan att publicera en platsannons.
Du hittar arbetskraftsmyndighetens tjänster för arbetsgivare och företagare i Företagets e-tjänster.
Bekanta dig även med den lokala arbetskraftsmyndighetens sysselsättningstjänster.
Om du vill rekrytera en ung arbetstagare eller en talang från utlandet, se vårt relaterade innehåll.
Sysselsättningssubventionerna som beviljas av AN-byrån och kommunförsöket, dvs. lönesubvention, sysselsättningsstöd avseende personer som fyltt 55 år och stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen, baseras på både arbetssökandens och arbetsgivares behov. En arbetssökande behöver hjälp med att sysselsättas, och som arbetsgivare behöver du hitta en kompetent person för uppgiften. En ny lämplig arbetstagare kan hittas hos en arbetssökande vars sökning efter arbete stöds. En partiellt arbetsför person, en som har varit arbetslös länge eller en ung person kan också ha användbar kompetens och rätt attityd till arbete och att lära sig nya saker. Det lönar sig att ta reda på om din kommun erbjuder sysselsättningspremier.
Du kan också känna nån som du skulle vilja anställa men som inte har krävda kunskaper.Du kan utbilda kunniga arbetstagare i din organisation genom till exempel läroavtal, RekryteringsUtbildning, arbetsmarknadsutbildning eller lönesubvention. I vissa situationer kan du testa en persons lämplighet för arbete med hjälp av en arbetsprövning.
Som arbetsgivare har du många lagstadgade skyldigheter gentemot både dina arbetstagare och myndigheterna.
Lönebetalning är inte den enda skyldigheten som gäller dig som arbetsgivare. Du ska också erbjuda företagshälsovård, sörja för arbetarskyddet, försäkra dina arbetstagare och utarbeta en jämställdhetsplan. Observera arbetsmiljön, arbetsutrymmena och arbetssätten för att arbetet ska vara så säkert som möjligt. Kom ihåg att också sköta anmälningar om löner och andra anmälningar till olika myndigheter. Om din bransch har ett gällande kollektivavtal ska arbetsvillkoren överensstämma med det.
Lagen om företagshälsovård förpliktar dig som arbetsgivare att ordna företagshälsovård för din personal när det finns minst en arbetstagare. Företagshälsovården tillhör alla dina arbetstagare oberoende av deras arbetstid eller anställningsförhållandenas varaktighet. Målet med företagshälsovården är att främja arbetstagarnas hälsa och trygga arbetsförhållanden, stödja arbetsförmågan under hela karriären samt förebygga sjukdomar och olycksfall i arbetet.
Målet med arbetarskyddet är att skapa en trygg, hälsosam och produktiv arbetsplats. Som arbetsgivare är du skyldig att göra upp ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet. Dessutom ansvarar du för att bedöma och minska eventuella faror och fel.
En försäkring ger dig skydd i händelse av att din arbetstagare skadas i ett olycksfall i arbetet eller på en arbetsresa eller insjuknar i en yrkessjukdom. Du kan teckna en försäkring hos det skadeförsäkringsbolag som du önskar. Olika försäkringsbolag har olika praxis, så försäkringens exakta pris varierar. Om du vill kan du konkurrensutsätta försäkringen.
Obligatoriska försäkringar för arbetstagare är arbetspensionsförsäkring, arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring, grupplivförsäkring, arbetslöshetsförsäkringspremie och sjukförsäkringspremie. Om du vill kan du också teckna frivilliga försäkringar.
Du kan kontakta arbetskraftsmyndigheten i din region och få hjälp i olika situationer som arbetsgivare via Företagets e-tjänster.
Du hittar arbetskraftsmyndighetens tjänster för arbetsgivare och företagare i Företagets e-tjänster.
Dina arbetstagare kan behöva stöd för att kunna utföra sitt arbete. Vissa åtgärder hjälper dig att förebygga eventuella problem med arbetsförmågan hos dina arbetstagare. Du som arbetsgivare är också skyldig att vidta de föreskrivna åtgärderna.
Du kan förebygga problem med arbetstagarens arbetsförmåga när du kommer överens om tillvägagångssätt för att stödja arbetsförmågan, följer upp sjukfrånvaron, samarbetar med företagshälsovården och diskuterar frågor som gäller arbetsförmågan.
Företagshälsovården samarbetar med din organisation för att upprätthålla dina arbetstagares hälsa och arbetsförmåga i alla skeden av deras karriär. Stödet för arbetsförmågan grundar sig på den praxis som man kommit överens om i arbetsgemenskapen. De verksamhetssätt som ledningen, personalförvaltningen och arbetstagarna samt företagshälsovården har kommit överens om antecknas i modellen för stöd för arbetsförmågan på arbetsplatsen.
Om du märker att din arbetstagares arbetsförmåga har blivit nedsatt eller att sjukfrånvarogränsen (över 90 dagar) överskrids är det ditt ansvar att lyfta fram ärendet och diskutera det med arbetstagaren.
Som arbetsgivare är du skyldig att för varje arbetstagare i arbets- eller tjänsteförhållande ordna åtminstone förebyggande företagshälsovård. Du kan skaffa dessa tjänster antingen från en offentlig eller privat tjänsteproducent. Det rekommenderas att du skaffar företagshälsovård också när du är företagare, även om det inte är obligatoriskt.
Du kan föra ett tidigt stödsamtal med arbetstagaren där ni försöker hitta lösningar som stöder hens arbetsförmåga. Det lönar sig att fortsätta diskussionen om situationen under förhandlingar med företagshälsovården.
På sidan Ändringsåtgärder som stöder arbetsförmågan hittar du olika lösningar på en situation där din arbetstagares nedsatta arbetsförmåga redan har börjat störa arbetet.
Varje arbetstagare ansvarar för arbetsgemenskapens välmående. En arbetsför och motiverad personal hjälper till att uppnå målen.
Mår din arbetsgemenskap bra? Organisationens värderingar och verksamhetsmiljö samt ledning påverkar arbetsgemenskapens och enskilda arbetstagares välmående.
Som arbetsgivare ansvarar du för arbetssäkerheten. För välmående på arbetsplatsen bör du förutse eventuella problem, ställa upp tydliga mål och skapa förtroende. Säkerställ också att ledningen fungerar och att du behandlar arbetstagarna jämlikt. När du leder rättvist, öppet och uppmuntrande förbättrar du välmående i er arbetsgemenskap och arbetstagarna kan lyckas bättre i sitt arbete.
Vad du kan göra som arbetsgivare?
Du kan kontakta arbetarskyddsförvaltningen för råd och vägledning inom hälsa, säkerhet och anställningsvillkor på arbetsplatsen. Dessutom måste du rapportera till arbetarskyddet om vissa farliga arbeten, beprövade arbetssjukdomar och allvarliga olyckor på jobbet.
En förutsättning för att ni ska må bra i er arbetsgemenskap, är att du tar hand om dina arbetstagares arbetsförmåga. Det finns olika sätt och praxis för upprätthållandet av arbetsförmågan. Som arbetsgivare är du också skyldig att sköta vissa åtgärder.
Du kan föra ett tidigt stödsamtal med arbetstagaren där ni försöker hitta lösningar som stöder hens arbetsförmåga. Det lönar sig att fortsätta diskussionen om situationen under förhandlingar med företagshälsovården. Om det uppstår svårigheter i arbetsprestationen som du inte kan korrigera med arbetsplatsens egna metoder, kan du hänvisa arbetstagaren förutom till en förhandling med arbetshälsovården även till bedömning av arbetsförmågan.
Företagshälsovården samarbetar med din organisation för att främja arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga i alla skeden av deras karriär. Stödet för arbetsförmågan grundar sig på den praxis som man kommit överens om i arbetsgemenskapen. De verksamhetssätt som ledningen, personalförvaltningen och arbetstagarna samt företagshälsovården har kommit överens om antecknas i modellen för stöd för arbetsförmågan på arbetsplatsen.
Om en sjukdom eller en funktionsvariation hos din arbetstagare hindrar hen från att utföra arbetet kan du göra anpassningar i arbetet på arbetsplatsen. Med anpassningar avses ändringar i arbetet där arbetsbeskrivningen anpassas så att den bättre motsvarar och stöder arbetstagarens kompetens och arbetsförmåga.
Om en arbetstagare har en skada eller sjukdom som kräver till exempel anskaffning av arbetsredskap eller ändringar på arbetsplatsen för att klara av arbetsuppgifterna, kan du ansöka om stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen hos arbetskraftsmyndigheten.
Som arbetsgivare är du skyldig att för varje arbetstagare i arbets- eller tjänsteförhållande ordna åtminstone förebyggande företagshälsovård. Du kan skaffa dessa tjänster antingen från en offentlig eller privat serviceproducent eller ordna dem själv. Det rekommenderas att du skaffar företagshälsovård också när du är företagare, även om det inte är obligatoriskt.
Rehabilitering kan vara till hjälp för en arbetstagare när en skada eller sjukdom försvårar hens arbete eller förmåga att klara sig i olika skeden av livet.
Om du märker att en arbetstagares arbetsförmåga har försämrats eller att sjukfrånvarogränsen (över 90 dagar) överskrids är det ditt ansvar att lyfta fram ärendet och diskutera det med arbetstagaren.
Övergång från arbetslivet till familjeledighet och tillbaka — guiden om familjeledigheter för arbetsgivare innehåller information som gör det möjligt för dig som arbetsgivare att effektivisera förening av arbete och familjeliv i din arbetsgemenskap och förbättra välbefinnandet på jobbet.
Guiden tar upp viktiga frågor om familjeledigheter vars lagstiftning förnyades den 1 augusti 2022. Guiden berättar vad du bör tänka på innan, under och efter en arbetstagares familjeledighet.
Som arbetsgivare är du skyldig att se till att dina arbetstagares arbetsförmåga upprätthålls och söka lösningar på eventuella problem med arbetsförmågan.
Du har tillgång till olika åtgärder som eventuellt hjälper dig att hitta lösningar när din arbetstagares nedsatta arbetsförmåga har börjat störa arbetet.
Om en sjukdom eller en funktionsnedsättning hos en ny eller nuvarande arbetstagare hindrar hen från att utföra arbetet kan ni göra anpassningar i arbetet på arbetsplatsen. Med anpassningar avses ändringar i arbetet som anpassar arbetstagarens arbetsbeskrivning så att den bättre motsvarar och stöder hens kompetens och arbetsförmåga.
Kom överens med dina arbetstagare om nödvändiga ändringar och anpassningar i arbetsuppgifterna. Gör också upp ett skriftligt avtal om dem. Kom dessutom överens om när situationen ska bedömas på nytt tillsammans med arbetstagaren och företagshälsovården.
När du kommer överens med arbetstagaren om arbetstidsarrangemangen får arbetstagaren flexibilitet i sitt dagliga arbete.
Ni kan till exempel komma överens om flexibel arbetstid, vilket innebär att arbetstagarna inom vissa gränser kan bestämma när arbetet börjar och slutar. Arrangemanget måste följa arbetstidslagen och kollektivavtalet i er bransch.
Dina arbetstagare kan också arbeta deltid. Möjliga alternativ är bland annat deltidsarbete enligt prövning, partiell ålderspension, delinvalidpension och partiell vårdledighet som hör till familjeledigheterna.
Deltidsarbete (erto.fi, på finska)
Distansarbete är arbete som din arbetstagare utför antingen hemma eller på en annan överenskommen plats utanför den egentliga arbetsplatsen. Distansarbetet kan vara antingen på heltid eller deltid så att arbetstagaren till exempel arbetar på distans en del av veckan och en del på arbetsplatsen. Din arbetstagare kan också utföra distansarbete en gång under en tid som avtalats separat.
När arbetsuppgifterna och arbetsprocesserna anpassas till arbetstagarens arbetsförmåga kan det hända att hen orkar arbeta bättre i olika livssituationer.
Du kan omorganisera dina arbetstagares uppgifter inom arbetsplatsen eller anpassa deras arbetstider och arbetsformer. Ni kan göra antingen tidsbundna eller permanenta ändringar i arbetsfördelningen. Det lönar sig att diskutera förändringarna tillsammans med hela arbetsgemenskapen.
Partiell arbetsförmåga i arbetsgemenskapen (ttk.fi)
Arbetsrotation innebär att din arbetstagare för en viss tid övergår till andra funktioner eller enheter på arbetsplatsen, varefter hen återgår till sitt tidigare arbete. Målet med arbetsrotationen kan till exempel vara att öka arbetstagarens arbetshälsa eller motivation.
Du kan använda Ratko-metoden för att utforma och organisera arbetet. Med hjälp av den kan ni omorganisera uppgifterna i er arbetsgemenskap. Ni bryter ner arbetsuppgifterna för alla inblandade. Ni skapar en helt ny uppgiftshelhet för de uppgifter som inte omfattas av kärnkompetensen hos dina arbetstagare och som de är vana att utföra vid sidan av sin kärnuppgift. Ni kan utforma denna nya arbetsuppgift så att den till exempel motsvarar arbetsförmågan hos en partiellt arbetsför arbetstagare.
Du kan använda Ratko-metoden för både nya och nuvarande arbetstagare. Vid behov får du hjälp med att genomföra metoden via Ratko-experttjänsten eller utbildningen i användningen av Ratko-metoden.
En tillgänglig arbetsmiljö är lämplig, jämlik och lättåtkomlig för alla dina arbetstagare.
Om en arbetstagare har nedsatt funktionsförmåga på grund av en skada eller sjukdom kan hen till exempel få stöd av hjälpmedel. Ibruktagandet av hjälpmedel är en individuell del av rehabiliterings- eller vårdprocessen. Din arbetstagare får de vanligaste hjälpmedlen som stöder rörligheten samt dagliga funktioner och sinnesfunktioner från primärvården. I anordnandet av hjälpmedel deltar dock flera olika aktörer, som var och en ansvarar för sitt eget delområde.
Om en arbetstagare på grund av en skada eller sjukdom inte klarar av vissa uppgifter kan hen behöva personlig assistans. En person har rätt att få personlig assistans om förutsättningarna för att få service enligt lagen om funktionshinderservice uppfylls. Välfärdsområdet ansvarar för att ordna assistansen.
Om din arbetstagare, på grund av en hörsel-, syn- eller talskada behöver tolkning, bor i Finland och har tillgång till någon kommunikationsmetod, kan hen använda FPA:s tolkningstjänst för personer med funktionsnedsättning.
Som arbetsgivare måste du utveckla arbetsförhållandena och verksamhetssätten för att främja likabehandling. Om du regelbundet har minst 30 anställda ska du ha en plan för de åtgärder som behövs för att främja likabehandling. Du ska diskutera de främjande åtgärderna och deras effekt tillsammans med personalen eller deras representanter.
Om en ny eller nuvarande arbetstagare har en skada eller sjukdom som kräver till exempel anskaffning av arbetsredskap eller ändringar på arbetsplatsen för att klara av arbetsuppgifterna, kan du ansöka om stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen hos arbetskraftstjänsterna.
Även om anpassningar av arbetet eller andra förebyggande åtgärder har vidtagits för att upprätthålla arbetsförmågan, kan arbetstagarens arbetsförmåga trots detta bli nedsatt under anställningsförhållandet. Det finns olika metoder och hjälp att fås för sådana situationer.
Du kan hänvisa arbetstagaren till en bedömning av arbetsförmågan om det uppstår svårigheter med att klara av arbetet som ni inte kan korrigera med egna metoder på arbetsplatsen. Vid bedömningen av arbetsförmågan bedöms arbetstagarens förmåga att klara av de nuvarande uppgifterna, utvecklingen av funktions- och arbetsförmågan samt möjligheterna att fungera i arbetslivet. Läkaren inom den egna företagshälsovården är ofta den bästa experten på bedömning av arbetsförmågan, eftersom hen har information om förhållandena på arbetsplatsen.
Om en ny eller nuvarande arbetstagare har en skada eller sjukdom som kräver till exempel anskaffning av arbetsredskap eller ändringar på arbetsplatsen för att klara av arbetsuppgifterna, kan du ansöka om stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen hos arbetskraftstjänsterna.
Rehabilitering kan vara till hjälp för din arbetstagare när en skada eller sjukdom försvårar hens arbete eller förmåga att klara sig i olika livssituationer.
En arbetstagare som du sysselsätter med lönesubvention kan övergå till en annan arbetsgivare till exempel i en situation där en annan arbetsgivare har möjlighet att erbjuda arbetsuppgifter som bättre lämpar sig för din arbetstagares arbetsförmåga. Förflyttningen kan göras antingen för viss tid eller för resten av hela lönesubventionsperioden.
Förflyttning av en arbetstagare som sysselsatts med lönesubvention till en annan arbetsgivare
Om du är en stor arbetsgivare, fastställs din avgiftsklass för arbetspensionsavgiften (ArPL) genom att din risk för arbetsoförmåga jämförs med den genomsnittliga risken. I beräkningen jämförs beloppet av tidigare beviljade invalidpensioner med ArPL-beloppet i genomsnitt.
En kund vid arbetskraftsservicen som är partiellt arbetsför och som ska sysselsättas i din tjänst, ska då anställningsförhållandet inleds be arbetsrkaftsmyndigheten om ett intyg över att personen i fråga har införts i kundregistret som en partiellt arbetsför arbetssökande. Därefter ska personen själv lämna in intyget till dig. Du som är arbetsgivare ska förvara intyget.
Om en partiellt arbetsför person blir arbetsoförmögen under de fem första åren av arbetet, ska du lämna in det intyg över partiell arbetsförmåga som du fått av arbetstagaren till ditt arbetspensionsförsäkringsbolag, varvid arbetstagarens invalidpension inte påverkar din avgiftsklass för arbetspensionen.
Då en arbetstagare begär ett intyg över partiell arbetsförmåga i samband med att anställningen inleds och lämnar in det till dig, kan du undvika de konsekvenser som en eventuell invalidpension skulle orsaka för din arbetspensionsavgift. Detta kan för sin del uppmuntra till att anställa en partiellt arbetsför arbetstagare.
Information om förebyggande av problem med arbetsförmågan finns på sidan Förutseende stöd för arbetsförmågan. På sidan finns information om modellen för stöd för arbetsförmågan, sjukfrånvaron, företagshälsovård samt om tidiga stödsamtal och förhandlingar med företagshälsovården.
Sysselsättningsstödet är ett ekonomiskt stöd för arbetsgivaren för lönekostnaderna för en arbetslös arbetssökande som fyllt 55 år.
Företag och samfund
Sysselsättningsstöd är ett stöd som är avsett för att främja sysselsättningen av arbetslösa arbetssökande som fyllt 55 år och som arbetskraftsmyndigheten kan bevilja arbetsgivaren för lönekostnader. Syftet med stödet är att främja sysselsättningen av personer som fyllt 55 år genom att förbättra deras yrkeskompetens eller företagarfärdigheter. Stödet beviljas och betalas till arbetsgivaren, men beviljandet utgår alltid från den arbetslösa arbetssökandens servicebehov.
Sysselsättningsstödet förutsätter att den arbetslösa arbetssökande som anställs har fyllt 55 år och har varit arbetslös i minst 24 månader under de 28 månader som omedelbart föregått beviljandet av stödet.
Sysselsättningsstöd kan beviljas för ett anställningsförhållande som gäller tills vidare eller för en visstidsanställning. Den som anställts med stödet ska arbeta hos mottagaren av stödet minst 25 timmar i veckan. Om den ordinarie arbetstiden i branschen underskrider 37,5 timmar per vecka, ska arbetstiden utgöra minst 65 procent av den ordinarie arbetstiden i branschen.
Uppgiften om stödet har antecknats i den arbetslösa arbetssökandens sysselsättningsplan eller hens lönesubventionskort.
Sysselsättningsstödets belopp är 70 procent av lönekostnaderna. Stödet kan beviljas för 10 månader, dock högst för den tid som anställningsförhållandet varar. I sysselsättningsstöd betalas högst 1770 euro i månaden. Med lönekostnader som täcks med stödet avses lön på basis av arbetstid eller entreprenad som omfattas av förskottsinnehållning.
Sysselsättningsstöd kan sökas av företag, kommuner, samkommuner eller välfärdsområden eller andra samfund, såsom föreningar, stiftelser, registrerade religionssamfund eller församlingar.
Stödet kan inte beviljas för ett anställningsförhållande som har börjat redan innan beslutet om beviljande av stöd fattades.
Som arbetsgivare förbinder du dig att betala lön minst enligt det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet eller sedvanlig och skälig lön till en arbetstagare som anställts med stödet, om det inte finns något tillämpligt kollektivavtal. Stödet kan inte beviljas, om lönen för den som anställs med stödet enbart bestäms utifrån arbetsresultatet.
Stöd beviljas inte om
Det är möjligt att få stöd trots uppsägningar eller permitteringar när antalet arbetstagare i anställningsförhållande vid tidpunkten för ansökan om stöd är minst lika stort som vid tidpunkten för uppsägningen eller permitteringen av arbetstagarna. Stödet får inte försämra ställningen för dina anställda.
Ansök om stöd i god tid innan anställningsförhållandet inleds. Anställningsförhållandet kan inledas först när man har fått beslutet om stöd.
Det beviljade stödet betalas i efterhand så att de lönebetalningsperioder som avslutats under en kalendermånad inkluderas i utbetalningsperioden. Du kan ansöka om utbetalning av stöd för flera utbetalningsperioder. Stödet betalas dock per utbetalningsperiod.
Lämna in ansökan om utbetalning till arbetskraftsmyndigheten inom tre månader från utgången av den kalendermånad under vilken den sista utbetalningsperioden som ingår i stödperioden upphör. Stödperionden är den period som har fastställt som stödets varaktighet.
Ansök om stöd och utbetalning med en elektronisk blankett i e-tjänsten. Logga in i e-tjänsten med personliga bankkoder, mobilcertifikat eller certifikatkort.
Fyll i ansökan i e-tjänsten och bifoga nödvändiga bilagor. Tjänstens interna anvisningar hjälper dig att fylla i ansökan. I e-tjänsten kan du lämna in ansökan, svara på begäran om komplettering av ansökan, komplettera din ansökan och ta emot beslut som gäller ditt ärende.
I e-tjänsten kan ansökan lämnas in av en befullmäktigad person. Personer som har en fullmakt eller en rätt att sköta ärenden som grundar sig på registeruppgifter kan uträtta ärenden för en organisations räkning utan en separat fullmakt. E-tjänsten kontrollerar personens rätt att uträtta ärenden i samband med inloggningen.
Det fullmaktsärende som används i stödet heter Ansökan om lönesubvention.
Du får rådgivning om användningen och befullmäktigandet av e-tjänsten via FöretagsFinland rådsgivningtjänst.
Närmare information och anvisningar hittar du i servicebeskrivningen som publicerats av arbetskraftsmyndigheten i ditt område.
Lönesubventionen är ett ekonomiskt stöd för arbetsgivaren för lönekostnaderna för en arbetslös arbetssökande.
Företag och samfund
Lönesubvention är ett stöd som är avsett för att främja sysselsättningen av arbetslösa arbetssökande och som arbetskraftsmyndigheten kan bevilja arbetsgivaren för lönekostnader. Syftet med lönesubventionerat arbete är att främja sysselsättningen av arbetslösa arbetssökande på den öppna arbetsmarknaden och förbättra deras yrkeskompetens. Lönesubventionen främjar också möjligheterna för personer med nedsatt arbetsförmåga och långtidsarbetslösa som fyllt 60 år att få arbete och delta i arbetslivet. Lönesubventionen beviljas och betalas till arbetsgivaren, men beviljandet utgår alltid från den arbetslösa arbetssökandens servicebehov.
Lönesubvention kan beviljas för
Arbetskraftsmyndigheten bedömer om lönesubventionen är det mest ändamålsenliga sättet att främja sysselsättningen av den arbetslösa arbetssökanden och beslutar separat om varje stödperiods längd och omfattning. Uppgiften om lönesubventionen har antecknats i den arbetslösa arbetssökandens sysselsättningsplan eller hens lönesubventionskort.
Längden på lönesubventionsperioden påverkas till exempel av hur länge personen som anställs har varit arbetslös och hur den nedsatta arbetsförmågan påverkar arbetsprestationen. Lönesubventionen beviljas oftast för fem eller tio månader beroende på längden på arbetslösheten som föregick lönesubventionen. Lönesubventionen beviljas för högst den tid som anställningsförhållandet varar. Lönesubvention kan beviljas för anställning av en långtidsarbetslös som fyllt 60 år för högst 24 månader åt gången.
Lönesubventionens belopp är oftast 50 procent av lönekostnaderna för den som anställs med subventionen. Beloppet av den lönesubvention som beviljas för att anställa en person med nedsatt arbetsförmåga är 70 procent av lönekostnaderna. För en förening, stiftelse eller ett registrerat religionssamfund kan subventionen utgöra 100 procent av lönekostnaderna. Lönesubvention beviljas till ett belopp av 1260–2020 euro i månaden enligt grunderna för beviljande av stöd. Med lönekostnader som täcks med lönesubventionen avses lön på basis av arbetstid eller entreprenad som omfattas av förskottsinnehållning.
Lönesubvention kan sökas av företag, kommuner, samkommuner eller välfärdsområden eller andra samfund, såsom föreningar, stiftelser, registrerade religionssamfund eller församlingar.
Lönesubvention kan inte heller beviljas för ett anställningsförhållande som har börjat redan innan beslutet om beviljande av stöd fattades. Ett undantag till detta är beviljandet av en ny lönesubventionsperiod när den nya perioden börjar omedelbart efter att den föregående subventionsperioden upphör.
Som arbetsgivare förbinder du dig att betala lön minst enligt det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet eller sedvanlig och skälig lön till en arbetstagare som anställts med subventionen, om det inte finns något tillämpligt kollektivavtal. Lönesubvention kan inte beviljas, om lönen för den som anställs med subventionen enbart bestäms utifrån arbetsresultatet.
Lönesubvention beviljas inte om
Det är möjligt att få lönesubvention trots uppsägningar eller permitteringar när antalet arbetstagare i anställningsförhållande vid tidpunkten för ansökan om lönesubvention är minst lika stort som vid tidpunkten för uppsägningen eller permitteringen av arbetstagarna. Lönesubventionen får inte försämra ställningen för dina anställda.
Om den som anställts med subventionen övergår i en annan arbetsgivares tjänst mitt under lönesubventionsperioden på grund av överlåtelse av verksamhet, fusion eller delning av en sammanslutning eller sammanslagning av sammanslutningar, kan lönesubvention beviljas för den arbetsgivare som tar emot arbetstagaren för den tid som återstår av den lönesubventionsperiod som beviljats den överlåtande arbetsgivaren. Den mottagande arbetsgivaren skall lämna in ansökan om lönesubvention till arbetskraftsmyndigheten inom en månad efter att den som anställts med subventionen har övergått i anställning hos förvärvaren eller den mottagande sammanslutningen.
Ansök om lönesubvention i god tid innan anställningsförhållandet inleds. Anställningsförhållandet kan inledas först när man har fått beslutet om lönesubvention.
Om du ansöker om fortsättning på lönesubventionen ska du lämna in en ansökan om fortsättning innan den nya lönesubventionsperioden börjar. Anställningsförhållandet bör fortsätta omedelbart efter att förgående lönesubventionsperioden har upphört.
Beviljad lönesubvention betalas i efterhand så att de lönebetalningsperioder som avslutats under en kalendermånad inkluderas i utbetalningsperioden. Du kan ansöka om utbetalning av stöd för flera utbetalningsperioder. Subventionen betalas dock per utbetalningsperiod.
Lämna in ansökan om utbetalning till arbetskraftsmyndigheten inom tre månader från utgången av den kalendermånad under vilken den sista utbetalningsperioden som ingår i subventionsperioden upphör. Subventionsperionden är den period som har fastställt som subventionens varaktighet.
Ansök om lönesubvention och utbetalning med en elektronisk blankett i e-tjänsten. Logga in i e-tjänsten med personliga bankkoder, mobilcertifikat eller certifikatkort.
Fyll i ansökan i e-tjänsten och bifoga nödvändiga bilagor. Tjänstens interna anvisningar hjälper dig att fylla i ansökan. I e-tjänsten kan du lämna in ansökan, svara på begäran om komplettering av ansökan, komplettera din ansökan och ta emot beslut som gäller ditt ärende.
I e-tjänsten kan ansökan lämnas in av en befullmäktigad person. Personer som har en fullmakt eller en rätt att sköta ärenden som grundar sig på registeruppgifter kan uträtta ärenden för en organisations räkning utan en separat fullmakt. E-tjänsten kontrollerar personens rätt att uträtta ärenden i samband med inloggningen.
Det fullmaktsärende som används i stödet heter Ansökan om lönesubvention.
Utöver fullmakten förutsätter användningen av e-tjänsten ett FO-nummer av samfundskunder.
Du får rådgivning om användningen och befullmäktigandet av e-tjänsten via FöretagsFinland rådsgivningtjänst.
På Jobbmarknadens regionala sidorna har också samlats kontaktuppgifter som arbetskraftsmyndigheterna meddelat.
Närmare information och anvisningar hittar du i servicebeskrivningen som publicerats av arbetskraftsmyndigheten i ditt område.
Gemensamt anskaffad utbildning är arbetskraftsutbildning som ordnas av arbetskraftsmyndigheten och företaget tillsammans.
Företag och samfund
Gemensamt anskaffad utbildning är arbetskraftsutbildning som arbetskraftsmyndigheten kan ordna tillsammans med arbetsgivaren, uppdragsgivaren för en person som ämnar bli företagare eller det överlåtande företaget så att denne deltar i finansieringen av utbildningen.
Som arbetsgivare kan du ordna arbetskraftsutbildning för att öka den nuvarande eller kommande personalens yrkeskompetens och färdigheter. Du kan ordna gemensamt anskaffad utbildning när utbildningen riktar sig till dina arbetstagare eller inhyrd personal, personer som anställs i din tjänst eller personer som permitterats eller sagts upp från din tjänst.
Utbildningen kan också vara riktad till dig som företagare när du ska inleda din företagsverksamhet.
Arbetskraftsmyndigheten utreder om förutsättningarna för utbildning uppfylls och om det finns behov av utbildning.
Om utbildningen är riktad till personer som anställs av arbetsgivaren, är arbetsgivarens betalningsandel av utbildningens totalpris utan mervärdesskatt 30 procent och arbetskraftsmyndighetens andel 70 procent.
Om utbildningen är riktad till personer som permitterats eller sagts upp från arbetsgivarens tjänst, är arbetsgivarens betalningsandel av utbildningens totalpris utan mervärdesskatt 20 procent och arbetskraftsmyndighetens andel 80 procent.
Om gemensamt anskaffad utbildning riktar sig till arbetstagare som är anställda hos arbetsgivaren eller inhyrd personal vars syfte är att fortsätta i arbetsgivarens tjänst, är arbetsgivarens betalningsandel av utbildningens totalpris utan mervärdesskatt 30–50 procent. Betalningsandelarna bestäms av utbildningens totala pris exklusive mervärdesskatt utifrån antalet arbetstagare hos arbetsgivaren och arbetsgivarens årliga omsättning eller balansräkning.
Normal introduktions- och personalutbildning som ska betalas av arbetsgivaren finansieras inte som gemensamt anskaffad utbildning och inte heller utbildning som arbetsgivare ordnar för att uppfylla de nationella utbildningsnormerna.
Som blivande företagare kan du ordna gemensamt anskaffad utbildning för att öka företagarfärdigheterna för dig själv, om du som företagare har få uppdragsgivare eller om du har för avsikt att skaffa företagarrättigheter av ett annat företag.
Kontakta arbetskraftsmyndigheten i ditt område och lämna ett framställning om gemensamt anskaffad utbildning.
Handläggaren av ditt förslag bedömer personalens utbildningsbehov tillsammans med dig och upprättar en preliminär utbildningsplan.
På Jobbmarknadens regionala sidorna har också samlats kontaktuppgifter som arbetskraftsmyndigheterna meddelat.
Närmare information och anvisningar hittar du i servicebeskrivningen som publicerats av arbetskraftsmyndigheten i ditt område.
Du kan ansöka om stöd för specialarrangemang om en anställd har en skada eller sjukdom som kräver nya arbetsredskap eller ändringar på arbetsplatsen.
Företag och samfund
Som arbetsgivare kan du få stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen om en skada eller sjukdom hos den som anställs eller är anställd förutsätter
Stödet främjar partiellt arbetsföra personers möjligheter att placeras i lämpligt arbete eller bevara sin arbetsplats på den öppna arbetsmarknaden.
Stödet för specialarrangemang på arbetsplatsen är behovsprövat. Arbetskraftsmyndigheten bedömer stödets ändamålsenlighet. I bedömningen beaktas din arbetstagares behov och din organisations ekonomiska ställning. Du måste lämna in tillräckliga utredningar till arbetskraftsmyndigheten för att bedöma behovet av stöd för specialarrangemang.
För att stöd för specialarrangemang ska beviljas för anskaffningar eller förändringsarbeten som beror på en arbetstagares skada eller sjukdom förutsätts att du som arbetsgivare deltar i kostnadstäckningen med ett belopp som kan anses skäligt.
Stödets maximibelopp för att skaffa arbetsredskap eller förändringsarbeten på arbetsplatsen är 4000 euro per person. Arbetskraftsmyndigheten kan godkänna att stödet betalas i sin helhet eller delvis i förskott.
Arbetskraftsmyndigheten kan bevilja stöd för att ersätta hjälp som ges av en annan arbetstagare högst 20 timmar i månaden under högst 18 månader. Stödet på 20 euro i timmen betalas enligt de realiserade arbetstimmarna. För att ersätta hjälp som ges av en annan arbetstagare betalas högst 400 euro i månaden.
Stödet för specialarrangemang på arbetsplatsen används i första hand för att eliminera eller lindra de olägenheter som en skada eller sjukdom medför i rekryteringssituationer. Stöd för specialarrangemang kan också beviljas för att stödja bevarandet av arbetet för en person i anställningsförhållande. Stöd beviljas inte för anpassningsbehov som beror på företagarens egen skada eller sjukdom.
Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen för ekonomisk verksamhet beviljas som stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen för statligt stöd.
Du kan endast ansöka om stöd med en elektronisk blankett. Arbetskraftsmyndigheten granskar villkoren för beviljande av stöd och begär vid behov tilläggsuppgifter innan beslutet fattas.
Ansök om stöd för specialarrabgemang på arbetsplatsen för förändringsarbeten eller anskaffning av arbetsredskap eller inredningar inom en månad från att förändringsarbetet gjorts eller arbetsredskapet eller inredningarna har anskaffats.
Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen för att ersätta hjälp som ges av en annan arbetstagare betalas i efterskott månatligen. Lämna in ansökan om utbetalning av stödet till arbetskraftsmyndigheten inom två månader från utbetalningsperiodens utgång.
Ansök om stöd och utbetalning med en elektronisk blankett i e-tjänsten. Logga in i tjänsten med personliga bankkoder, mobilcertifikat eller certifikatkort.
Fyll i ansökan i e-tjänsten och bifoga nödvändiga bilagor. Tjänstens interna anvisningar hjälper dig att fylla i ansökan. I e-tjänsten kan du lämna in ansökan, svara på begäran om komplettering av ansökan, komplettera din ansökan och ta emot beslut som gäller ditt ärende.
I e-tjänsten kan ansökan lämnas in av en befullmäktigad person. Personer som har en fullmakt eller en rätt att sköta ärenden som grundar sig på registeruppgifter kan uträtta ärenden för en organisations räkning utan en separat fullmakt. E-tjänsten kontrollerar personens rätt att uträtta ärenden i samband med inloggningen.
Det fullmaktsärende som används i stödet heter Ansöka om statsunderstöd för sysselsättning, miljö, företag och transport.
Utöver fullmakten förutsätter användningen av e-tjänsten ett FO-nummer av samfundskunder.
På Jobbmarknadens regionala sidorna har också samlats kontaktuppgifter som arbetskraftsmyndigheterna meddelat.
Närmare information och anvisningar hittar du i servicebeskrivningen som publicerats av arbetskraftsmyndigheten i ditt område.
Genom arbetsprövning kan du utreda yrkesvals- och karriäralternativ i praktiska arbetsuppgifter och stöda din återgång till arbetslivet.
Medborgare
Arbetsprövningen kan passa dig om du funderar på din bransch eller vill ta reda på om en bransch passar dig. Arbetsprövning är också ett alternativ om du länge har varit borta från arbetslivet. I arbetsprövningen deltar du i arbeten som allmänt utförs på arbetsplatsen. Arbetsprövningen är inte ett anställningsförhållande och den medför inga kostnader för arbetsgivaren.
Du kommer överens om arbetsprövningens längd och arbetstider tillsammans med arbetskraftsmyndigheten i ditt område och arbetsgivaren. Arbetsprövningen kan pågå högst sex månader.
Under arbetsprövningen får du samma utkomstskydd för arbetslösa som när du är arbetslös.
Om det uppstår kostnader för deltagandet i arbetsprövningen kan du få kostnadsersättning för dagarna du deltar. Om den som betalar arbetslöshetsförmånen, det vill säga arbetslöshetskassan eller FPA inte betalar ersättning, kan arbetskraftsmyndigheten betala behovsprövad kostnadsersättning.
Du kan delta i arbetsprövningen om
I din sysselsättningsplan kommer du överens med arbetskraftsmyndigheten om du själv skaffar en plats för arbetsprövning eller om du behöver hjälp med att hitta en plats.
Arbetsprövningen kan anordnas av ett företag, en enskild näringsidkare, en kommun, en samkommun, en annan sammanslutning, en stiftelse eller ett statligt ämbetsverk eller en inrättning. En privatperson kan inte anordna arbetsprövning. Du kan inte delta i arbetsprövning på en arbetsplats som du redan står i anställningsförhållande till.
Kontakta arbetskraftsmyndigheten i ditt område och fråga om du har möjlighet att delta i arbetsprövning.
På Jobbmarknadens regionala sidorna har också samlats kontaktuppgifter som arbetskraftsmyndigheterna meddelat.
Närmare information och anvisningar hittar du i servicebeskrivningen som publicerats av arbetskraftsmyndigheten i ditt område.